:
Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie
9 orsaker till att snuvan aldrig går över
Foto: JERKER IVARSSON
Lite snuva får man räkna med så här års.
Men när förkylningen blir ett maraton av hosta och snörvel som aldrig vill gå över – då kan det finnas anledning att fundera över varför.
Aftonbladet listar 9 orsaker till att "förkylningen" vägrar ge med sig.
Så vet du
Symptom
Behandling
Då ska du uppsöka läkare
Men när förkylningen blir ett maraton av hosta och snörvel som aldrig vill gå över – då kan det finnas anledning att fundera över varför.
Aftonbladet listar 9 orsaker till att "förkylningen" vägrar ge med sig.
Så vet du
Symptom
Behandling
Då ska du uppsöka läkare
En vanlig förkylning känner alla igen: Lite ont i halsen,
lite snuvig, kanske lite febrig och lite hostig. Efter tre-fyra dagar, max en
vecka, är det över.
Det som drabbat dig då är ett av tusentals rhinovirus. Trots att de flesta vuxna blir förkylda tre-fyra gånger om året, och barn ännu oftare, blir vi aldrig immuna. Det beror på att det handlar om så många varianter av virus, och att virusen ständigt förändrar sig. Därför går det heller inte att ta fram ett vaccin, som mot influensavirus. Inte heller går det att bota med antibiotika – förkylningar beror alltid på virus, och på dem biter inte penicillin.
Istället får kroppen dra igång sina två försvarssystem. Det ena är nedärvt och funkar mot det mesta: De vita blodkropparna mobiliseras för att ta kål på inkräktarna – och det är när de här försvarsmekanismerna drar igång som gör att vi börjar känna oss sjuka: temperaturhöjning, svullnad och slemproduktion är några påtagliga exempel på kroppens försvarsmetoder. Kort sagt: Inflammationen är ett faktum.
Men ibland blir det ju inte så. Ibland blir snuva, nästäppa, slem och hosta kvar i veckor, ibland mer.
Den vanligaste orsaken är en kronisk inflammation i slemhinnorna i näsa, bihålor eller luftrör, som fanns där redan innan förkylningen slog till.
– Har man redan en grundinflammation, och får en virusinfektion på det, så får man en försämring av den inflammation man hade från början. Då kan det ta tid innan den lägger sig igen, förklarar Pär Stjärne, öron-näsa-hals-specialist på Karolinska sjukhuset.
– Grundinflammationen behöver inte ens märkas när man är frisk i övrigt. Den kan vara väldigt låg-gradig, men den kan göra så att man uppfattar det som att man får väldigt långdragna förkylningar, säger Pär Stjärne.
För dem med kroniska inflammationer, allergi och astma kan förebyggande kortisonbehandling och/eller allergibehandling göra så att förkylningarna uppför sig normalt igen, och går över lite fortare. Det finns i dag lokala kortisonbehandlingar som inte går ut i kroppen och inte ger biverkningar, exempelvis kortisonnässprej eller inhalationskortison.
Det kanske inte var någon förkylning, även om det kändes så – det kanske var en mild influensa, som är ett helt annat virus, och som kan ge symtom under lite längre tid.
Eller så har exempelvis stress eller smutsig luft gjort att immunförsvaret inte kan fungera optimalt. Eller så passade en bakterieinfektion på att bita sig fast i efterdyningarna efter förkylningen, när slemhinnorna var skadade och inte kunde fäkta bort bakterierna som vanligt.
Eller så var det kanske någon av bakterierna twar eller mykoplasma, som ger förkylningsliknande symtom men som har en förmåga att dröja sig kvar mycket länge.
Just twar är många extra rädda för, efter att ha sett de svarta rubrikerna på 1980- och 90-talen. Då troddes den nyfunna bakterien ligga bakom plötsliga dödsfall hos elitidrottare – men det visade sig inte vara sant.
– Så var det inte, det är helt klart, säger Göran Falck, docent och allmänläkare som skrivit en avhandling om twar.
Twar ger förkylningssymtom, och hos de flesta går den över relativt fort utan antibiotika. Men hos en del biter den sig fast och blir kvar en längre tid - det kan röra sig om ett år eller mer. Finns det ett positivt test kan man behandla med antibiotika, även om infektionen varat länge. Problemet är att ju längre tid infektionen varat, desto svårare är det att att påvisa den med ett positivt test. Och ett positivt test är ett måste för att behandla med antibiotika.
– Man behandlar ju i fyra till sex veckor, och då måste man ha ordentligt på fötterna, säger Göran Falck.
Dessvärre är kunskapen låg om twar just nu, efter tio år med bara sporadiska fall och lokala epidemier. Därför är det inte idag självklart att allmänläkaren på vårdcentralen tänker på twar när en patient kommer in med en förkylning som varat i flera veckor. Provet som krävs är dessutom ganska dyrt.
– Vi hoppas nå ut med ny information nu, säger Göran Falck.
Sjukdomen kan vara rejält handikappande, eftersom den kan få ett såpass utdraget förlopp. Men Göran Falck kommer med lugnande ord:
– Vi trodde ju på 90-talet att om man en gång fått twar så blir man aldrig av med det – men så är det inte. Nu har vi ett längre perspektiv. Det självläker - även om det kan ta mycket lång tid. De flesta av mina gamla patienter är helt friska idag.
Det som drabbat dig då är ett av tusentals rhinovirus. Trots att de flesta vuxna blir förkylda tre-fyra gånger om året, och barn ännu oftare, blir vi aldrig immuna. Det beror på att det handlar om så många varianter av virus, och att virusen ständigt förändrar sig. Därför går det heller inte att ta fram ett vaccin, som mot influensavirus. Inte heller går det att bota med antibiotika – förkylningar beror alltid på virus, och på dem biter inte penicillin.
Istället får kroppen dra igång sina två försvarssystem. Det ena är nedärvt och funkar mot det mesta: De vita blodkropparna mobiliseras för att ta kål på inkräktarna – och det är när de här försvarsmekanismerna drar igång som gör att vi börjar känna oss sjuka: temperaturhöjning, svullnad och slemproduktion är några påtagliga exempel på kroppens försvarsmetoder. Kort sagt: Inflammationen är ett faktum.
Kan stanna i veckor
Försvarssystem nummer två är mer raffinerat, och inriktat på just den aktuella inkräktaren. Antikroppar mot just den variant av virus som slagit till denna gång börjar bildas, och efter några dagar blir vi friska från förkylningen – i normala fall.Men ibland blir det ju inte så. Ibland blir snuva, nästäppa, slem och hosta kvar i veckor, ibland mer.
Den vanligaste orsaken är en kronisk inflammation i slemhinnorna i näsa, bihålor eller luftrör, som fanns där redan innan förkylningen slog till.
– Har man redan en grundinflammation, och får en virusinfektion på det, så får man en försämring av den inflammation man hade från början. Då kan det ta tid innan den lägger sig igen, förklarar Pär Stjärne, öron-näsa-hals-specialist på Karolinska sjukhuset.
Alla med astma har den
Och den här kroniska inflammationen är vanlig – alla med astma har den, många med allergier har den, många rökare har den, och även många som varken har astma eller allergi eller rökproblematik kan ha den.– Grundinflammationen behöver inte ens märkas när man är frisk i övrigt. Den kan vara väldigt låg-gradig, men den kan göra så att man uppfattar det som att man får väldigt långdragna förkylningar, säger Pär Stjärne.
För dem med kroniska inflammationer, allergi och astma kan förebyggande kortisonbehandling och/eller allergibehandling göra så att förkylningarna uppför sig normalt igen, och går över lite fortare. Det finns i dag lokala kortisonbehandlingar som inte går ut i kroppen och inte ger biverkningar, exempelvis kortisonnässprej eller inhalationskortison.
Kan vara influensa
Men segdragna förkylningar kan förstås också bero på något annat.Det kanske inte var någon förkylning, även om det kändes så – det kanske var en mild influensa, som är ett helt annat virus, och som kan ge symtom under lite längre tid.
Eller så har exempelvis stress eller smutsig luft gjort att immunförsvaret inte kan fungera optimalt. Eller så passade en bakterieinfektion på att bita sig fast i efterdyningarna efter förkylningen, när slemhinnorna var skadade och inte kunde fäkta bort bakterierna som vanligt.
Eller så var det kanske någon av bakterierna twar eller mykoplasma, som ger förkylningsliknande symtom men som har en förmåga att dröja sig kvar mycket länge.
Just twar är många extra rädda för, efter att ha sett de svarta rubrikerna på 1980- och 90-talen. Då troddes den nyfunna bakterien ligga bakom plötsliga dödsfall hos elitidrottare – men det visade sig inte vara sant.
– Så var det inte, det är helt klart, säger Göran Falck, docent och allmänläkare som skrivit en avhandling om twar.
Förkylningssymtom kan vara Twar
Twar kommer i vågor. Efter flera stora utbrott på 90-talet och början av 00-talet har den legat lågt i nästan ett decennium, men de senaste åren har en liten ökning skett.Twar ger förkylningssymtom, och hos de flesta går den över relativt fort utan antibiotika. Men hos en del biter den sig fast och blir kvar en längre tid - det kan röra sig om ett år eller mer. Finns det ett positivt test kan man behandla med antibiotika, även om infektionen varat länge. Problemet är att ju längre tid infektionen varat, desto svårare är det att att påvisa den med ett positivt test. Och ett positivt test är ett måste för att behandla med antibiotika.
– Man behandlar ju i fyra till sex veckor, och då måste man ha ordentligt på fötterna, säger Göran Falck.
Dessvärre är kunskapen låg om twar just nu, efter tio år med bara sporadiska fall och lokala epidemier. Därför är det inte idag självklart att allmänläkaren på vårdcentralen tänker på twar när en patient kommer in med en förkylning som varat i flera veckor. Provet som krävs är dessutom ganska dyrt.
– Vi hoppas nå ut med ny information nu, säger Göran Falck.
Sjukdomen kan vara rejält handikappande, eftersom den kan få ett såpass utdraget förlopp. Men Göran Falck kommer med lugnande ord:
– Vi trodde ju på 90-talet att om man en gång fått twar så blir man aldrig av med det – men så är det inte. Nu har vi ett längre perspektiv. Det självläker - även om det kan ta mycket lång tid. De flesta av mina gamla patienter är helt friska idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar