yesterday was beautiful.
jag var på begravning igår. den 5e i raden. det var fint. vackert. hemskt. och trevlig ändå.
jag kommer ihåg alla mina begravningar.
den första var när jag gick i trean och min klasskamrat Gabriel blev sjuk i någon sorts blodcancer. vi förstod inte mycket där. men det var väldigt jobbigt. det var snö ute. jag kommer inte ihåg vart begravningen hölls men det är lite oväsentligt. Christine och Anki var där. och Dennis, Gabriels bästa vän. jag var den enda som åkte tillbaka till skolan. men jag förstod inte allt då. mamma körde mig och pappa dit. jag hade min docka med mig. varför vet jag inte. jag hade ju inte ens med den till skolan annars.. mamma följde inte med in, men pappa gjorde. folk grät och jag var så liten så jag förstod inte.
andra begravningen var för min farfar. året var 2003. han hade varit med om en gigantisk olycka på sitt jobb samma år. pappa hade hjälpt honom så mycket han kunde, de jobbade på samma ställe, men farfar hamnade ändå i koma. vi besökte honom väldigt mycket när han låg på sjukhuset. ibland verkade han bättre. ibland sämre. dagen innan min pappas födelsedag så fick han en sista lunginflammation och dog. begravningen kommer jag inte ihåg mycket av. mer än att den hölls på stans kyrkogård. jag grät. massor. trodde inte jag skulle göra det. jag kände honom ju knappt. men tårarna rann likförbannat.
min tredje begravning var för min mormor. det är den jobbigaste jag har haft. hon hade haft lungcancer i ett år typ. blev friskförklarad och dog. så orättvist. vi trodde att hon skulle dö under julhelgen men inte då. den 6/7-06 blev hennes sista dag i livet. på min bästa väns födelsedag. det är nästan det värsta. en varm sommardag och vi skulle till stan och fixa en massa. mycket tårar. både dagen det skedde. under sjukdomen. och begravningen. den hölls några dagar innan vi skulle till gbg på bröllop också, så stämningen var inte på topp. men det var en fin begravning. sommar. värme. så mycket kärlek och människor. som inte var där bara för maten utan allt annat med.
fjärde begravningen hölls i Helsingborg. min gammelfarmor, Hanna. jag älskade henne från första stund när jag var bebis tydligen. hon hade levt ett rikt liv. mycket kärlek fanns att hämta hos henne. och hon är den enda hittills som jag kan känna, skulle dö. hon var väldigt gammal och sjuk så det var bättre för henne. det var lättare att ta när det hände. och jag missade mitt nationella prov i engelska eller svenska också. ibland är annat viktigare. vi hade en trevlig vistelse i Helsingborg i varje fall och en fin begravning. på våren 2007 måste det ha varit. jag grät oerhört mycket. men det påminde så mycket om min mormors begravning.
min femte och senaste begravning skedde igår. Kerstin "Kicki" Dahlgren Sundell. en av mina bästa vänners mamma. jag kände henne inte jättebra. men det det kändes bra att gå dit. scoutbegravning. min första. men trots mitt lilla engagemang i scouterna så har jag ju faktiskt i princip gått ur allt sånt så jag hade ingen skjorta på mig. hänsyn. det var en vacker begravning. hade det funnits lite snö och det varit om ännu lite kallare hade det varit fulländat. hon lever kvar i våra hjärtan.
jag vet. nu är det ett sorgligt inlägg. men vatusan. jag får väl ha såna moments med?
jobbcoach och fruktsallad och bolaget på schemat. (Y)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar